| Return to Mysterious Island | ||||||||||
| Recenserat av Hjortdödaren, september 2005 | ||||||||||
| Betyg 7+ | ||||||||||
| - Bravo Kapten, utropade jag, men hur kan rorgängaren se att manövrera under vattnet? - Han står i en styrhytt med linsformade glasrutor som är placerad i främre delen av skrovets överdel. - Men kan glas verkligen motstå det tryck som råder i djuphavet? - Javisst. Glas är visserligen ömtåligt för stötar, men har däremot stor hållfasthet mot tryck. När man företog vissa experiment med fiske i Nordsjöområdet år 1864, fann man att sju millimeter tjocka glasskivor utan svårighet uthärdade ett tryck av sexton atmosfärer. Och mina glasskivor är inte mindre än tjugoen centimeter tjocka mittpå, med andra ord trettio gånger tjockare. Ovanstående konversation är hämtad från Jules Vernes En Världsomsegling under Havet från 1870. Det är det år fransk-tyska kriget bryter ut och man krigar fortfarande från hästryggen med blanka vapen. Kort därefter ska man helt övergå till vapen med betydligt större förstörelseförmåga. I Vernes roman finner man en ambivalent inställning till tekniken, som speglas både av den sakliga, en aning hurtiga hållning som citatet anger och en föraning om de framtida fasor maskiner kan åstadkomma. Säkert är det så att det är denna kluvenhet, inbäddad i äventyret, som gör att Vernes romaner fortfarande fascinerar allt från tolvåringar (framförallt pojkar gissar jag, skulle vara intressant få utrett) till pensionerade akademiker. En Världsomsegling utgör andra delen av en trilogi som inleds med Kaptens Grants Barn och avslutas med Den Hemlighetsfulla Ön. I centrum står, som vi alla känner till, den hemlighetsfulle Kapten Nemo. Som sig bör får de frågor, som under berättelsens gång samlar sig, sina svar i den avslutande delen. Men Kapten Nemos gåtfulla personlighet kvarstår och fascinerar fortfarande, mer än hundra år senare, och den ö han valt till bas för sin undervattensfarkost finns fortfarande kvar någonstans i ett halvt verkligt halvt uppdiktat världshav. Att därför i nutid få återvända till Nemos ö är förvisso en sann äventyrares dröm, och nu är det möjligt tack vare det franska äventyrsspelet Return to Mysterious Island. Frankrike är ett land som kanske mer än andra jämförbara länder slår vakt om sitt kulturarv - inte utan orsak, de har ju faktiskt något att slå vakt om. Just därför kan man ana statligt intresse och generösa stödpengar till utvecklarna; och därmed förvänta sig production values (som det heter på andra sidan Atlanten) i form av högklassig grafik och högklassigt ljud. Och så är också fallet. Det är omöjligt att samtidigt som man skriver om Vernes romaner inte skriva något om illustrationerna i dem. De många planscherna i böckerna har med tiden vuxit samman med texterna och blivit oskiljaktiga. Illustratörerna är många men stilen ändå påtagligt enhetlig tack vare eller på grund av den tidens tryckteknik, som fordrade att teckningarna först graverades på plåtar. Gör man nu ett äventyrsspel som hämtar stil och stämning från Verne måste man naturligtvis förhålla sig på något sätt till dessa illustrationer. Ett sätt är att göra någon slags pastisch och ligga nära förlagan, ett annat att göra något helt annat. RMI väljer att göra något helt annat. Stilen är realistisk, ja hyperrealistisk och det fungerar alldeles utmärkt i mina ögon. Tekniskt är bilderna i RMI förrenderade och kan panoreras 360 grader. Du klickar dig fram till nya positioner och perspektivet är förstaperson. Nu har i och för sig fransmännen under lång tid gett oss äventyr som bländat i ovanstående hänseenden, men RMI bjuder dessutom på något nytt i form av ett genomtänkt och innovativt inventariesystem. (Eller inventory som den engelska termen lyder.) I själva verket är RMI spelmässigt centrerat kring sitt snillrika inventariesystem. Föreställ dig själv som en Robinson Crusoe-gestalt på en öde ö, Jules Verne hade helt säkert Daniel Defoe och hans hjälte i tankarna när han skrev Den Hemlighetsfulla Ön, och hur du då skulle ha varit tvingad att använda dig av de knappa resurser som finns på ön. Desto bättre du följt med i skolan - i framförallt naturorienterade ämnen - desto bättre skulle du ha klarat den uppgiften. Så också i detta spel. Om du mot all förmodan inte riktigt hängde med i skolan: Vårt spels unga hjältinna (och du själv) kan, om så behövs, ta hjälp från diverse håll under spelets gång. I sedvanlig äventyrsspels-ordning ska du samla in och kombinera inventarier till nya användbara föremål. En idé lika gammal som äventyrsgenren i sig men som trots det, åtminstone som jag ser det, förblivit till stor del outnyttjad (...fram tills nu) och inskränkt sig till att kombinera några lustiga föremål till ett tredje lustigt föremål (...fram tills nu). Vi har så kommit till RMIs stora förtjänst, dess egentliga motor, inventariesystemet. RMIs inventariesystem är nyskapande och uppfinningsrikt. Du inte bara bygger samman föremål med upp till fyra, fem, ja kanske fler delar. Du kan också bygga ett och samma föremål på fler än ett sätt - beroende av dina kunskaper och dina upptäckter - eller låt säga, bygga två olika föremål som var för sig har samma funktion. Du kan plocka isär de nya föremålen och återanvända delarna. Eller använda de hopkomna föremålen tillsammans för att lösa ännu en uppgift etc etc. En underhållande kombinatorisk lek, understödd av ett väl fungerande gränssnitt. I sann Jules Verne-anda bygger detta knepande och knåpande på vetenskapliga fakta, framförallt från fysiken och kemin som jag förut antydde, och skulle låta sig göras också i den verkliga världen, om än kanske bara i den bästa av världar. I sin essä Om det Fantastiska i Litteraturen skriver Lars Gustafsson apropå Jules Vernes romaner att: "Till skillnad från sagan handlar den fantastiska litteraturen om vår egen värld. Därigenom blir den problematisk, mångtydig och får en helt annan moralisk vikt än den enbart fabelaktiga berättelsen." Vad han beskriver är ett slags grundläge i Vernes romaner. Jag tycker Return to Mysterious Island hittat detta läge. Naturligtvis går det att göra invändningar och hitta fel och diverse barnsligheter även i detta spel men jag struntar nu i att göra det och säger i stället; spela det för tusan. Rekommenderas. |
||||||||||
| Bilder från spelet | ||||||||||
| Betyg 7+
Systemkrav Själv spelade jag på en laptop med 32 MB delat minne. Diskutera recensionen på vårt forum |
||||||||||