Nazisterna var överlag lågt bildade, trodde på ockultism och allehanda konstigheter, så att det därför i de Böhmiska eller Mähriska skogarna skulle finnas någon gammal gruva där tyska kvackardoktorer letade efter connections mellan extraterrestra och mayanska (!) högteknologier är väl inte helt far out långsökt och kanske något att göra till plot för ett äventyrsspel. I Nibiru har man i vart fall gjort det. Nibiru är det tjeckiska Futuregames uppföljare till succén Black Mirror.
Det tycks ju vara så att de gamla öststaterna och kanske speciellt Tjeckien då, har seglat upp som våra mest pålitliga leverantörer av det slags traditionella äventyrsspel som amerikanerna numera inte kan producera, antingen på grund av för höga produktionskostnader eller för att de inte är intresserade, upptagna som de är av konsollskjutande och konsollsprängande. Men det är nu något vi bara ska vara glada för.
Ni som spelat Black Mirror minns den mycket vackra grafiken. Ett generiskt England skildrat som vore det målat av en flamländsk barockmästare eller dito engelsk landskapsromantiker på 1700-talet. I Nibiru har man bytt stil en aning, jag skulle vilja beskriva den som inspirerad av mellankrigstidens ”den nya sakligheten”, men det är fortfarande samma njutningsbara tablåer genom vilka man i egen takt lotsar sin hjälte. Det är mycket detaljerat, det är föredömligt attributerat, tingen platsar exakt i sina miljöer, och ljussättningen är mästerlig. Vad jag kan läsa ut av eftertexterna är det två (tjeckiska?) bröder som står för det grafiska arbetet. Jag gissar att de båda är väl inlästa på europeisk konsthistoria.
Hjälten i Nibiru, som påminner en hel del om Tintin vilket ju bara kan vara bra (samma a-sexualitet, samma frånvaro av egentlig karaktär), fungerar specifikt som spelarens ombud för att förflytta sig framåt i berättelsen och där stöta på varjehanda pusselproblem men gör det med bravur, om än lite omständligt. Historien är småputtrigt hemtrevlig, pusslen är bra och ofta underfundiga varianter på gamla beprövade standardpussel. Inget nytt under solen men som sagt, trevligt och finurligt. Undantag är ett *slider-pussel* som påminner om Rubiks kub (om ni minns den) till konstruktionen, det fordras extraterrestriell intelligens eller extraterrestriellt tålamod… eller möjligen en bra walkthrough från Gameboomers för att lösa den.
Nibiru är indelad i fyra kapitel, med varje nytt kapitel introduceras vi i en ny miljö. Som så ofta börjas det utmärkt, i Prag, men avslutas betydligt svagare, i sydamerikas djungler. På det hela taget ett rekommendabelt äventyr. Opretentiöst med mysfaktor och kompetent genomfört.
Originalspelet är naturligtvis tjeckiskt, vi som inte klarar av tjeckiskan får hålla oss till amerikanska Adventure Companys version. Jag antar att tjeckerna också stått för den amerikanska anpassningen vilket innebär att röstbearbetningen inte är helt på topp. Tjeckerna tror möjligen att amerikaner förväntar sig att fransoser eller sydamerikaner ska låta som exotiska kulis nu och i all evighet. Och möjligen är det verkligen så amerikaner vill ha det, vad vet jag.
Systemkraven har höjts ett snäpp sen Black Mirror i och med en högre upplösning 768x1024 istället för 600x800 men alla något så när moderna datorer klarar av spelet.
Tillverkare: Future Games
Utgivningsår 2005
Diskutera recensionen på vårt forum