Det är just före utbrottet av första världskriget. Europa skälver. Iträd dig skorna som tillhör Robert Cath, amerikansk medborgare. Stega ombord på den mytomspunna Orientexpressen. Låt dig sugas in i en värld av mysterier, fagra damer, promenenta herrar, agenter, revolutionärer, förräderi, söta segrar och bittra besvikelser - en resa över en hel kontinent. Du befinner dig på The Last Express.

The Last Express är ett unikt spel. The Last Express är ett innovativt spel. The Last Express är ett genialiskt spel. The Last Express är äventyrsspel.

Den oändliga historien

Storyn i spelet är komplex och utmanande och baseras på tidlösa mänskliga problematiseringar av flykt, kärlek, svek, pengar, makt och internationella spänningar. Jag vill inte avslöja mer här, spela spelet istället.

Du skulle ha varit vaken på tyskalektionerna

Röstskådespeleriet är ovanligt bra och inspelningarna håller genomgående hög kvalitet. All dialog sker på den resandes eget språk, allt från engelska till franska, serbokroatiska till persiska. Om vår amerikanske huvudperson kan språket så textas dialogen på engelska, annars inte. Detta bidrar till spelets fängslande effekt av realism.

Ögat och själen får sitt

Grafiken i spelet är ovanlig och för mig ytterst tilltalande. Spelet filmades med riktiga skådespelare, konverterades till svartvita skisser som sedan fylldes i för hand med färg. Resultatet är slående, ett konstverk i sig. Spelet tycks impregnerat av en art deco textur. (Ja, ja, jag vet att art deco skapades under mellankrigstiden men det är ändå den mest deskriptiva term jag hittar för den känsla jag får av spelets yta)

Kombinationen av den grafiska konstnärligheten och det superba röstskådespeleriet gör att man blir emotionellt engagerad redan från start. För mig var det svårt att slita mig från datorn överhuvudtaget när jag väl hade satt på mig Roberts skor. Jag hade inget val. Det var bara att luta mig tillbaka, lyssna, titta, insupa atmosfären.

Spring inte och koka kaffe

Spelet spelas i realtid vilket innebär att allt som händer ombord på tåget händer oavsett om man är där eller inte. Det finns inte, som är brukligt i äventyrsspel, ett antal "triggers" som gör att händelserna förs vidare utan saker sker oavsett ditt eget agerande. Du kan inte slutgiltigt dö eller fastna i spelet - om du gör det vrids klockan tillbaka till tidpunkten innan du gjorde ett fatalt misstag och du får ett nytt försök. Till detta kommer att det finns inga "save slots". Du spelar det spel du spelar. Om du vill ändra på något du gjort tidigare under resan måste du gå till "options screen" och vrida tillbaka tiden.

Kontrollbehov

När jag min (o)vana trogen nagelfar spelet efter skönhetsfläckar hittar jag två. Den ena är knappt synlig för ögat och består några smärre inkonsekvenser hos spelets kontroller.
Den andra är mer synlig. Det är spelets längd. Resan är över alltför snabbt. Å andra sidan ökar återspelbarheten i och med realtidslösningen. Direkt när jag klarat spelet ville jag börja resan från början för att se vad jag missat under den första resan.

Problem med problemen

Det är svårt att göra en korrekt beskrivning av de så kallade puzzlen, som vi här brukligen kallar problemen. De är de facto inte centrala i detta spel. Det må låta konstigt men här är problemen så väl integrerade i storyn att allt blir strömlinjeformat. Det finns inga kombinationsproblem eller labyrinter som är inkastade för att förlänga speltiden, utan det man gör det gör man för att det är nödvändigt. Ett tyvärr alltför ovanligt grepp.

Det förekommer ett fåtal aktionsekvenser i The Last Express. Låt inte detta avskräcka dig. De är på nivån "har du slagit en har du slagit dem alla". Det är bara en fråga om att klicka på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Aktionsekvenserna (det här trodde jag aldrig att jag skulle säga) bidrar till det emotionella engagemang jag upplevde i spelet.

Slutsats

The Last Express är inget traditionellt äventyrsspel. The Last Express är ett äventyr. Det är okonventionellt, engagerande... ja, rentav banbrytande.

Varför, o, varför har ingen tagit upp den kastade handsken från Smoking Car Productions?

Tillverkare: Smoking Car Productions
Utgivningsår: 1997

Systemkrav:
Win 95/98
Pentium 90MHz
16MB RAM
35MB HD
4X CD-Rom

Diskutera recensionen på vårt forum